SSF bildades för 37 år sedan för att rädda de få segelfartyg som ännu fanns kvar. Det skulle ske med största möjliga hänsyn till kulturhistoriska värden. STA-S är den svenska grenen av Sail Training International som arrangerar Tall Ships Races (TSR). STA-S ska främja att TSR besöker svenska hamnar men även att det finns svenska skutor som kan delta i TSR.
Vår lilla folkrörelse måste snart få fram mera pengar till bevarandet av fartygen. De flesta kämpar med dålig ekonomi. Det som kostar mest är de stora skrovjobben, när man ska byta stävar, spant, bord och däck. Frivilliga kan göra mycket på en skuta, men inte de stora dyra timmerjobben.
Staten vill inte ge mer än en pytteliten summa till landets gamla fartyg. En miljon om året har vi att dela på. Jag tycker att det borde vara tio miljoner. Det är verklikgen ingen stor summa i en statsbudget. Men staten måste då, naturligtvis, veta att det verkligen går till ett kulturhistoriskt ändamål. Precis som när staten ger pengar till herrgårdar, kyrkor och andra fina byggnadsminnen. Det är stränga krav på att det ska se ut som när byggnaden uppfördes. Färg, form, material, funktionalitet. (Det är egentligen bara en sak som får se ut hur som helst och det är vegetationen omkring. Det är sällan vi kan se byggnaden för all "spenat" som vuxit upp. Det problemet har i varje fall inte vi, som visar upp oss på öppet vatten!)
För att få ordning på det kulturhistoriska tycker jag att SSF ska koncentrera sig på just den biten, genom att ordna studiecirklar, skriva artiklar, anlita experter och jobba hårt med att upplysa alla medlemmar om att de verkligen sitter på en skatt som man inte ska göra hur som helst med.
Idag arbetar SSF mest med att få fram bra förutsättningar för att vi ska kunna få segla med skutorna. Det har lagts ned ett jättearbete på detta och görs fortfarande mycket. Vi har visat att vi har kunskapen och många kvalificerade personer som kan förhandla med myndigheterna. Men privatskutorna, som är registrerade som fritidsfartyg, har ju inte dessa krav på sig. Skolskepp och charterskepp har stränga krav, både på själva fartygen och på dem som ska vara besättning. Jag tycker att STA-S borde vara rätt forum för dessa frågor. Det viktigaste nu är att allmänhet och media förstår att vi tar det kulturhistoriska på allvar, så att det kan bildas en opinion för att även fartygen ska ha en fast ekonomisk grund att stå på. För ingen skattebetalare vill väl att det ska ges statsbidrag till en gammal skuta som inte ser ut som en gammal skuta?
Var och en som vill ta upp en diskussion om kulturhistoriska frågor får finna sig i att bli kallad "taliban" eller "kulturhysteriker". Friheten att få göra om skutans exteriör efter eget huvud är för dessa kritiker viktigare än allt annat. Men då ska man ju heller inte klaga över att ingen vill stödja fartyget ekonomiskt. Ett renoveringsobjekt om 70 brt kräver faktiskt två heltidare i tio år för att komma under segel. Hur många SSF-fartyg har idag sådana resurser? Kan någon hitta ett enda rimligt argument för att läget idag är gott inom maritimt kulturbevarande?
Hakon Malmborg
